Intervall konklusion

Konklusion

Vi har nu diskuterat olika skalor

• Pentatona skalor som naturfolk använder.
• Den pythagoræiske skala, som bildar grunden för vår 12-tons skala, och som blev använd upp genom medeltiden.
• Den harmoniska skalan som är basered på hur vi upplever intervall
• Den tempererede skalan, som är den skala, som vi anväander i dag.

Vad kan man använda det till

• När man spelar ihop och det ingår instrument som bara kan spela tempererat, skall man spela tempererat

Den harmoniske rene skala låter väldigt bra, men man kan inte använda den alltid. Det går att använda den:

• När man spelar ihop med enbart fioler
• När man spelar ensammen
• När man prøver at spela rent ved at sammenligne med løse strenge.
• Om man spelar två stämmor.
• Blåsinstrument kan också intonera rent

Problemet med den harmonistk rena skala är, at tonerna afhänger av vad man spelar ihop med.

• Moderna stämmemaskiner stämmer tempererat
• Om man inte har en stemmemaskin, er det oftest lättast att stemma rent, här kan man lyssna sig fram till när svävtonerna försvinner.
• Man kan lära sig at tycka om olika skalor:
  • De flestea människor i dag är uppfostrade i en tempererad värld
  • Man tycker därför att det låter konstigt när man spelar rent

   

Intervall namn

Mera om Intervall

Vi kallar intervallen harmoniska när övertonerna möts. T.ex. när man sätter fingern på 1/2, 1/3, 1/4,1/5, og 1/6 av strängen. Varför inte 1/7 av strängen? Av någon anleding tycker inte örat om den 7. harmoniska. När man bygger ett piaon ser man till att hammaren slår på strängen nära 1/7. Härvid blir den 7de harmoniska inte anslådd.

Instrumen som skapar ljudet genom at få en luftpelare att vibrera kommer först och främst att generera udda harmoniska. Orgelpipan är ett exempel. En klarinett har också ett rakt rör. När man bygger orglar ser man till att generera olika övertoner genom att lägga till extra pipor, som passar med övertonerna. (olika registrar) Man kan göra ett roligt experiment. Spela på en kyrkorgel men slå bort grundtonen: De flesta åhörare kommer fortfarande att höra grundtonen. Varför: Det männskliga örat jobbar mest på övertonerna. Om grundtonen fattas, lägger örat till det som fattas. Om du hör musik på en dårlig radio kan du kanske överhuvudtaget inte höra toner under 100 Hz. När du ändå "hör" basen, så är det för att du hör övertonerna, och örat gissar var basen ligger.

Är övertonerna rena?

Enligt Fourrier transformationen består periodiska svägningar utav rena övertoner, men är det också så i verkligheten? Svaret är nej. Strängar och luftpelare uppför sig inte ideelt. När vi kommer högt upp i antallet over övertoner. På grund av strängarnas styvhet, och för luftpelaren på grund av att bredden utav luftpelaren börjar få inflyting, kommer de harmoniska att bli lite högre än de borde vara.

Det männskliga örat har vant sig vid detta, och därför stämmer man ofta pianot lite högre, ju hägre man kommer up. Och när man kommer längre ner i basen stämmer man tonerna lite lägre. Detta kallas pianots "stretch".

Denna kurva är gjord av min kollega Erik Thomasen, som för 20 år sedan gjorde en prototyp på en stämmningsmaskin (som dock aldrig blev producerad på vårt (dåvarande) företag.)

När piano tonen blir anslagen vibrerar den i den rikting som den är anslagen, senare kommer den att vibrera i flera riktningar. Det händer ofta att stränglängden inte är helt samma i alla riktningar.

Det mänskliga örat och intervaller

När man gör bullermätningar kan man göra en oktav analys, eller man kan göra en 1/3 oktavanalys. 1/3 oktav motsvarar en ters. Varför det?.

Tersen är det minsta intervallet som man hör tonerna separat

Örat tycker om att kunna skilja på tonrna. Ju lägre man kommer desto svårare är det att skilja. Därför spelar en piano spelare normalt inte tersackord i basen. I det normala melodi-området, kan örat någulunda skilja en ters som två toner. Mindre interval låter som bara en ton. Vi skall senare se hur tersen har blivit det dominerande intervallet i modern harmonilära, där ackorden tänks uppbygda av terser staplade på varandra.

Varför ters

Fråga: "Jamen du sa ju att et en terts var när man satte fingeren på en 1/5 af strengen?? Hur stämmer det med att 1/3 oktav är en ters?".

Svar: Jo det stämmer, men när man talar tempererat är tonesteget den 3dje. roten av 2. Om man lägger 3 stora terser på varandra kommer man upp på en oktav